onsdag 28 februari 2007

färgproblematik vs frisyrpanik

Finally har jag fått tummen ur och idag tonade jag upp håret till en ljusare nyans. Glad och nöjd var jag, i ungefär tjugio minuter.
Färdigfärgad och faktiskt ganska snygg går jag sedan in och leker med doktor med Lillebror.
Jag var skadad i foten, i ryggen och i håret, sa han. Jaha håret, tänkte jag...

Dr Lillebror började behandlingen med att rulla legobitar på min fot vilket var mindre skönt. Efter det fick jag en helt okej massage med en leksaksbil på ryggen. Lagom seg och avslappnad är jag när Lillebror fortsätter och ska behandla mitt hår. Förmodligen var skadan rejäl då han bestämde sig för att amputera bort en tio centimeter lång och relativt tjock hårtest från min hjässa.

Vad är värst:
Kyklinggult hår med hyffsat snygg frisyr eller en inte alls snygg frisyr med hyffsat fin färg?


-------------------------------------------------------------------------------------------

Vi hade ångesthantering i grupp idag och psykologen sa lite i förbifarten

- Att äta tillhör förmodligen de saker som ni är allra mest rädda för..och så väljer ni frivilligt att gå till N och möta den rädslan och ångesten varje dag. Det ni, det kallar jag mod!

Så har jag inte sett det förut men fasen alltså, hon har ju helt rätt!
Shiet, jag har aldrig någonsin kännt mig så modig tidigare. I like.

måndag 26 februari 2007

och där fick sig mina fördomar en fetingspark

Jag pratar med bebisröst, sitter och drömmer, ler och stirrar rätt ut och gör andra sdana underliga saker som jag vanligtvis inte gör. Är jag kär? Har jag blivit galen? Regression? Nej. Jag har skaffat akvarium och detta med akvarium har jag länge varit starkt motvillig till att ha. Jag har tyckt att det varit mera av den där typen av människor med blodröda hörnsoffor, vit-gula fula tapeter och bedrövliga mattor som inreder sitt hem med glaskar och små ohygieniska miniversioner av någonting som bäst passar i sjön/havet eller på tallrik. Men se där hur det kan gå, jag har gått och blivit störtförtjust i mina små firrar. Dalmatinermollys, Scalarer, tertror och malar...åh så härligt!

söndag 25 februari 2007

ickefärg i håret och nya kläder

Jag älskar att shoppa. Verkligen Älskar det. Plånboken lider men jag njuter och så får det vara. Igår hittade jag två par skor, ett par jeans, en topp, en glesstickad kofta, en blus, knästrumpor, underkläder och smycken. Jag kan för altl i världen inte förstå de människor som säger att shopping är någonting nödvändigt ont som man drar sig för tills dess att alla strumpor består mest av hål, byxorna har blivit för små eller topparna slitits ut och blivit genomskinliga.
Hur många känslor kan det finnas som är bättre än känslan man får när man tar på sig en helt ny outfit och känner sig sådär härligt rätt och faktiskt snygg?
Och hur tillfredsställd blir man inte av att hitta den där perfekta toppen till ett överkomligt pris?
Nej, mer shopping åt folket säger jag bara.


Denna helg var menad att bli stillsam men det verkar den ha förträngt. Det är full fläkt och jag trivs med det mesta. Till och med mig själv, bortsett från att mitt hår börjar få en gulaktig nyans och att utväxten som inte borde vara en hel centimeter efter bara veckor, som den ändå är, har antagit en mycket ofin grådaskig icke-färg. Det blir till att färga hår idag med andra ord.

onsdag 21 februari 2007

It's been a good day, Mary Jane

En mycket bättre dag är det. Mycket bättre än igår och ja, jag kan faktiskt hantera alla känslor. Det gäller bara att pysa ut det, lite i taget, för att förhindra att det kokar över. När det väl bubblat ohejdat över kanten är det för sent att sänka värmen. Jojomensan.
Jag har varit rapp i käften och gått en omgång med ena tanten. Med en glimt i varsitt öga är det alltid lika upplyftande. Dessutom har jag skrubbat. En hel vaxduk har grovsanerats med stålull, disksvampar, Jif, YES och varmvatten. Duken visade sig ha en fin ljusblå färg och inte alls vara sådär trist beigegråbrun- daskig som den gav intryck av. Två timmar tog det hela men tanterna kom tillbaka från sitt möte fick vi höra att vi var dåliga på att slappna av. Hellre ser jag det som att vi är förbannat bra på att städa. Det är alltid mycket trevligare att se saker och ting positivt.

fredag 16 februari 2007

Fredagsfunderingar

Ibland tänker man inte riktigt på hur man själv uppfattas, ibland tänker man på det hela tiden. Duger jag, kan jag se ut så här, är jag tillräckligt duktig, trevlig, social, omtänksam? Gör jag rätt?
Hur jag än har vridit och vänt på det under dagen har jag inte blivit ett uns klokare, snarare än med förvirrad och frågande.

Vi kom fram till hur mycket av mig som är fasad och hur mycket som är den riktiga personen. Det var skrämmande mycket fasad, sa somliga. Skrämmande mycket insida och personligt säger jag.
Hur gör man egentligen för att hitta balansen mellan utsida och insida och framför allt; hur gör man för att få dessa två att spegla varandra, hur gör man för att finna harmoni mellan dem?

Hur gör man när man mest av allt vill skrika och slänga sig på golvet men sitter fast mitt emellan andras förväntningar och egna prestationskrav. Och alla dessa regler. Vem var det egentligen som skapade dem, sjukdomen eller jag?
...Hönan eller ägget.

torsdag 15 februari 2007

antinomi

På flykt kanske man skulle kunna säga.
Det spelar ingen roll hur väl man gömmer sig, tids nog klampar de ändå in och där sitter man alldeles naken i sin litenhet inför luppgranskande ögon.

Det är ironiskt på något sätt, det att både vilja och inte vilja synas, finnas som en verklig person. Att bara vilja vara ord.
Parallellt med min kamp för att bli osynlig kommer det någonting inifrån som längtar så efter uppmärksamhet. Att vara någon. Något.

Jag finns
Hör mitt skrik.

Ensamheten blir så tydlig då man vistas bland folk.
Jag är uppmärksamhetskåt, så förlåt.